Digitala intryck Vårterminen 2016

9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ
Visste du att …
... med Community
på SLI.SE delar du
digitala filmer och
böcker enkelt med
dina elever
SIDAN 18
UTGES AV SLI MAGASINET OM DIGITALT LÄRANDE
VÅRTERMINEN 2016
HITTA DINA NYA
KOLLEGOR PÅ NÄTET
SIDAN 10
DIGITALA VERKTYG
MOT NÄTMOBBNING
SIDAN 12
Roliga robotar
ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金 ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた
ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金 ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた
Problemlösning och samarbete – så kan du jobba med programmering
SIDAN 4
ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金 ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた
ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金 ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた
Alla borde ha
en cache-server!
DU KAN ANVÄNDA din internetanslutning
till allt möjligt. Du betalar räkningar, läser
tidningen, "facebookar", skickar e-post,
med mera. Men det vi gör mest, det är faktiskt att titta på film.
Sandvine, ett amerikansk företag som
levererar teknik och kunskap till internetleverantörer släppte nyligen siffror som
visar hur amerikanska konsumenter förändrat sitt beteende senaste fem åren.
För fem år sedan var 35 procent av all
internettrafik relaterad till att vi tittar på
film eller lyssnar på strömmat ljud. Nu är
siffran 70 procent!
FÖR ATT MÖTA DEN här trenden kan man
som videoleverantör använda en ny teknik
som kallas "adaptive streaming" på engelska. Den gör att filmen automatiskt växlar
ner till en sämre kvalitet när överföringen
har lägre kapacitet. Är överföringshastigheten riktigt låg kan den nya tekniken
växla ner kvaliteten så till den grad att det
inte längre går att se vad filmen förställer.
Men, den stannar – eller "laggar" – inte!
Vi på SLI AB jobbar nu för fullt med att
införa den här tekniken. Det kommer att
ge dig en bättre filmupplevelse, förutsatt
att du har kapacitet nog själv.
För bästa möjliga upplevelse rekommenderar vi kommuner som har stads- eller
kommunnätverk att installera SLI:s cacheserver. Då kan skolor inte bara se filmer i
högre kvalitet utan att det "laggar", kommunens hela nätverk får även
en minskad belastning. Det
bästa är att det inte ens är
dyrt, utan en ren besparing
för kommunen.
Så berätta detta för din
närmaste it-ansvariga
på skolan eller i kommunen. Då kanske
även du kan få tillgång
till film som håller
högsta bildkvalitet!
Måns Larsson
VD, SLI AB
2 #DIGITALAINTRYCK vår 2016
INNEHÅLL
4
16
10
8
12
Programmera mera i skolan
Problemlösning, kreativitet, logik och
samarbete – allt tränas på samma gång när
Strömsnässkolan programmerar. Sidan 4
Digitala verktyg i kamp mot nätmobbning
Kränkningar i sociala medier är vardag för
många elever, men det finns digitala verktyg att ta till i kampen mot detta. Sidan 12
Spela för större klimatkoll
Spelet Future Happiness Challenge visar
elever att klimatomställning inte behöver
betyda ett tråkigare liv. Sidan 8
Du har fler kollegor än du tror
Det kallas för det utvidgade kollegiet – alla
lärare som delar med sig av erfarenheter i
digitala medier. Sidan 16
Mikroföreläsningar med makroeffekt
Micke Hermanssons idé att göra mikroföreläsningar för eleverna och dela dem på
nätet har blivit en rörelse. Sidan 10
Dela lektionsmaterial med Community
SLI-plattformen har växt. Med nya
SLI Community går det nu att dela och
diskutera filmer, ljud och böcker. Sidan 18
ILLUSTRATION: RANDY GLASBERGEN
Tidningen ges ut av SLI AB och
utkommer med två nummer
per år. SLI AB, Box 103,
592 22 Vadstena.
Telefon: 0143-55 21 20.
E-post: [email protected].
Ansvarig utgivare och
chefredaktör: Måns Larsson.
Tidningen produceras av: OTW
Communication, Box 3265,
103 65 Stockholm.
Redaktion: Synnöve Almer
(redaktör), Åsa Larsson, Sofia
Stridsman (reportrar), Sanna
Norlin (formgivare).
Omslagsfoto: Emil Malmborg.
Tryck: Printfabriken.
AXPLOCK FRÅN SLI.SE
Samsök:
Använd Samsök på SLI.SE för att söka
samtidigt i flera verktyg, vilka beror på
din mediecentral. Här nedan ett utdrag
av vad en sökning på retorik kan ge.
”Retorik ”
Wikipedia
Retorik är läran om talekonsten, i teorin, men
också i praktiken, som
vältalighet. Den utvecklades under Antiken,
400-talet f Kr ...
Läshörnan
Boken ”Retorik eller
konsten att övertyga”
av Kurt Johannesson.
Hur övertygar man
människor? Genom
språket, orden. Det finns
inget effektivare ...
SLI Play
Vill du bli bättre på att
kommunicera och nå
ut med ditt budskap?
Filmen ”Retorik – konsten att nå fram” hjälper
dig att nå fram med ditt
budskap på ett effektivare sätt …
NE
Retorik betyder vältalighet och handlar om
konsten att tala väl.
Retoriken utvecklades
under antiken och hade
länge stor betydelse.
I dag är retorik ett populärt ämne igen …
Nya filmer på SLI Play
Naturen i Afrika
Tittaren får en riktig naturupplevelse i
serien Afrika, som bland annat besöker
öknarna i Sahara och Kalahari och den
afrikanska savannen (5x50min).
Varje mediecentral bestämmer själv sitt
utbud. Därför är det inte säkert att du kan se
dessa filmer. Mer information om filmerna
hittar du på sli.se/film.
T I P S!
MER
FL E R FI L AY
I S LI P L E .
PÅ S L I. S
Tillbaka i tiden
Kontinenternas födelse
I Tidskompassen – en animerad serie med handledningar – får vi möta allt från vikingar och azteker till romarriket och forntidens Kina (32 avsnitt x 12 minuter).
Professor Ian Stewart visar hur världens kontinenter
har uppstått och formats ur en enda superkontinent,
Pangaea (4 avsnitt x 50 minuter).
"Bloggar för mitt skrivande"
Michael Allard, gymnasielärare i samhällskunskap
och historia, bloggar för att
utveckla sitt skrivande.
– Jag är väldigt intresserad
av att skriva och har skrivit
en del läromedel om casemetoden tidigare. Bloggen
ger mig bra träning att publicera mig
EN
S TA R TA G PÅ
regelbundet och jag kan beröra olika
G
EG E N B LOG EN .S E
G
angelägna ämnen.
S KO LB LO
Men även om Michael bloggar vid
sidan om läraryrket händer det att texterna används av både kollegor och hans
egna elever i undervisningen.
– Mina case-texter om historiska dilemman är
skrivna för elever och kollegor i undervisningen, men
de kan också stå för sig själva på bloggen.
Läs bloggen på michaelallard.wordpress.com
T I P S!
Bibliotekariens bästa lästips
”Som skolbibliotekarie arbetar jag med
läsning på olika sätt i skolans alla klasser.
I årkurs 4 fick eleverna välja en av fem
skönlitterära titlar inom en och samma
genre. Läsningen följdes upp med boksamtal om vad eleverna gillar och ogillar,
karaktärer och miljöer, handlingen och om
boken var genre­t ypisk. I årskurs 5 har vi arbetat med
Mårten Melins verk. Vi har läst högt ur hans tryckta
romaner och en del dikter, eleverna har gjort filmtrailers till boken "Jag är Love", vi har lyssnat på Unga
Radioteaterns version av ”Som trolleri” och vi har läst
boken ”Jävla Lucia” i digitalt format i Läshörnan med
efterföljande diskussion. Vi utgick från boksamtalsfrågor i Cirkelpodden och lät sedan
eleverna lyssna på själva podden.”
Karin Torstensson, Sandsbro skola
T I P S!
ITA LT
K E R D IG
LÄ S B Ö C H Ö R N A N
I LÄ S
E.
PÅ S L I. S
Guldäpplet – finalisterna ger sina bästa verktygstips!
Cecilia Johansson, lärare
svenska och historia åk
7-9: ”Google Classroom
hjälper mig att organisera
min undervisning och
hålla koll på elevernas
lärande. Det är en liten
lättanvänd lärplattform med funktionerna jag
behöver. Det är superlätt att skapa klassrum
och lägga till elever, läxor och uppgifter kopplas
till en kalender och jag kan enkelt dela ut uppgifter och se att de kommer in.
Tülay Gürgün, modersmålslärare, mediepedagog och skolbibliotekarie:
”Mina tre bästa är Google
Drive, StoryBird och Padlet. På Google Drive kan
jag samla elevernas berättelser och svar på frågor, och enkelt se deras
utveckling. Med StoryBird kan eleverna hitta på
fantastiska berättelser och Padlet är en digital
anslagstavla där eleverna kan dela texter, bilder, selfies, ljud, webbadresser med mera.”
Jenny Edvardsson, gymnasielärare i svenska och
historia: ”Jag gillar Padlet,
en digital samarbetsyta
för allt möjligt, exempelvis exit tickets, gruppdiskussioner eller samling
av material för ett arbetsområde. Ett annat tips
är Speak It, som läser upp texter genom talsyntes – ett bra stöd för bland annat långsamma
läsare. Sist men inte minst måste jag lyfta Blogger, Googles eget bloggverktyg.”
vår 2016 #DIGITALAINTRYCK 3
”Kodning
kan vara
så mycket”
För klass 3B på Strömsnässkolan i Markaryds kommun är programmering en naturlig del av skolvardagen.
– Det är problemlösning, kreativitet, samarbete och logik – allt på en
gång, menar NO- och teknikläraren Jenny Josefsson.
TEXT JAKOB HYDÉN FOTO EMIL MALMBORG
9-ÅRINGARNA TYRA OCH Meja
går systematiskt till väga. De bygger en bana
på klassrumsgolvet med hjälp av
kaplastavar, programmerar den lilla
plastroboten med några knapptryck
och trycker sedan på go-knappen.
Det går sådär. Bee-boten har blivit
felprogrammerad, svänger för tidigt
och välter flera kaplastavar. Tjejerna
fnittrar förtjust, reparerar skadan
och fortsätter sedan med en ny kalkylering och en ny programmering.
Det är en helt vanligt tekniklektion
på Strömsnässkolan i Strömsnäsbruk.
– Elever använder teknik och
datorer hela tiden i sin vardag. Jag
tror det är väldigt viktigt att de tidigt
lär sig att det inte är datorerna själva
som styr, att datorerna inte är väsen
med egen vilja, utan att det är människor bakom. Den insikten kan förhoppningsvis leda till att de känner
att de själva kan skapa med datorer
och teknik och inte måste vara passiva användare, säger Jenny Josefsson.
Hon jobbar som NO- och teknik­
lärare och har i egenskap av kommunens NT-utvecklare gått i bräschen
för programmering i klassrummet.
Nyligen vann hon utmärkelsen ”Årets
1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金
1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金
4 #DIGITALAINTRYCK vår 2016
LITEN ORDLISTA
Blockprogrammering. Bygger på javascript,
men i stället för att skriva kod använder eleven
block eller pusselbitar för att foga samman en
instruktion till en figur som ska röra sig i en bana.
Bee-bot. En enkel golvrobot som programmeras med hjälp av knappar på ovansidan. Eleven
bestämmer i förväg vilken rutt Bee-boten ska
ta genom att trycka på knapparna och sedan
på go-knappen. Bee-boten är bra hjälpmedel
för att lära barn enkel programmering och hur
enkla program kan skapas och användas.
vår 2016 #DIGITALAINTRYCK 5
JENNYS TIPS FÖR
PROGRAMMERING
• Våga! Du behöver inte vara hacker för att undervisa i programmering. Lär tillsammans med dina
elever.
• Är du nybörjare? På iis.se finns
kursen ”Barnhack! Kom igång
med Scratch”, bra internetguider och kursmaterial. Ett annat
tips är boken ”Hjälp ditt barn
med programmering” av Carol
Vorderman.
• Utforska app-djungeln! Scratch
junior, Kodable och Beebots är
bra att starta med, liksom code.
org.
• Ta kontakt med andra
pedagoger! Många kollegor kan
komma med tips och hjälp. Kolla
in Facebookgrupperna teacherhack och makerskola.
Jenny Josefsson, lärare i NO- och teknik, instruerar klass 3B i Strömsnässkolan om hur de programmerar Bee-bots.
nätspridare” i Kronobergs
län. Hon åker runt på skolor
för att inspirera kollegor och
visa hur de kan komma igång.
– Programmeringen innehåller så otroligt mycket. Du
får öva dig i logiskt tänkande
och problemlösning, men
måste också vara kreativ.
Målet är att alla elever i Markaryds kommun, från förskoleklass upp till sexan, ska
få prova på minst en timmes
kodning. Det målet tror jag
vi är ensamma om att ha satt
upp, säger Jenny Josefsson.
Under den här lektionen
jobbar halva klassen med
hemsidan code.org, där det
handlar om att knäcka ett
antal uppgifter med hjälp av
enkel blockprogrammering. I
rummet intill experimenterar
den andra klasshalvan med
de programmerbara golvrobotarna Bee-bots, som ofta är
elevernas första kontakt med
programmering, berättar Jenny, som använt Bee-bots ända
ned till barn på förskola.
En bonuseffekt av arbetet
är att det stimulerar till samarbete. Eleverna diskuterar
6 #DIGITALAINTRYCK vår 2016
Det är viktigt att eleverna tidigt lär sig att det inte
är datorerna själva som styr, att datorerna inte är
någon sorts väsen med egen vilja, utan att det är
JENNY JOSEFSSON
människor bakom.
konstant olika lösningar,
jämför resultat och hjälps åt.
– Jag tror det förhållnings­
sättet är en nyckel även för
läraren. Du måste inte vara
expert för att lära ut detta till
eleverna. Tvärtom tror jag att
det finns en poäng med att du
som lärare utvecklas och lär
tillsammans med eleverna.
Programmering fungerar
utmärkt som en ämnesövergripande aktivitet, men den
kanske främsta fördelen är
att den tillför ett kreativt element i matematik-, NO- och
teknikundervisningen. På
det sättet kan kodningen ge
en välbehövlig skjuts åt de
naturvetenskapliga ämnena.
– Många yngre elever är
intresserade av NO och teknik
men intresset avtar tyvärr ofta
när de börjar högstadiet. Det
tror jag beror mycket på att de
ämnena lätt blir för teoretiska
och att vi glömmer bort det
lustfyllda i lärandet.
VAD TYCKER DU OM BEE-BOTS I SKOLAN?
Ollie Eriksson, 9 år.
– Det är ganska svårt att styra en
Bee-bot men det är också därför
det är roligt. Ibland kör den åt helt
fel håll. I dag styrde jag med en
padda och det var extra kul.
Mohammad Zuhir Yasen, 9 år.
– Det är jättekul med programmering och jag älskar Bee-bots. Det är
nästan som att spela ett dataspel.
Fast svårare.
Aea Olwan, 9 år.
– Jag gillar att programmera
i skolan. I sexan ska
vi göra det ännu mer.
Jag längtar faktiskt
dit redan.
BIN AVDRAMATISERAR PROGRAMMERING
På AV-Media Kronoberg har man
jobbat med kodning i två år.
Arbetet handlar i hög grad om att
avdramatisera lärarnas inställning.
Mer på SLI Play
Filmen "Historien om Minecraft"
berättar om fenomenet
Minecraft och om hur spelet
används i skolan för att till
exempel bygga robotar.
I Minecraft möts spelarna för att
tillsammans eller på egen hand
bygga upp världar – eller bara gå
runt i andras.
Filmen finns i SLI Play hos vissa
mediecentraler.
Logga in på SLI Play för att se
filmen eller välj bland tusentals
andra filmer för undervisningen.
Visa dem på lektionen eller låt
eleverna se dem på egen hand.
hemma.
Programmeringskampanjen – det är
nog så det bäst kan beskrivas – inleddes med att AV-Media köpte in Bee-bots
till länets samtliga åtta kommuner och
därefter åkte på en liten turné. För de
flesta lärarna var det första mötet med
programmeringsvärlden.
Programmering är viktigt för att
eleverna ska förstå omvärlden.
ANNA PRISSBERG
– Vi insåg då att den stora utmaningen
är att få pedagogerna att förstå att det
inte behöver vara så komplicerat. Det
handlar inte om att sitta och knacka
långa haranger av svårtydd kod. En
annan viktig kunskap är att programmering inte alls bara handlar om NO och
matte. Det finns inget ämne där detta
inte kan integreras, det handlar bara
om uppfinningsrikedom och kreativitet,
säger it-pedagogen Anna Prissberg.
Under de senaste åren har hon tydligt
märkt att intresset för programmering i
skolan ökar stadigt. Och det är inte bara
NO- och mattelärare som tar till sig det
nya.
Värdet av att integrera kodningen som
en naturlig del av undervisningen är
högt, menar Anna Prissberg.
– Det är viktigt för att eleverna ska
förstå omvärlden. Ta detta med källkritik som exempel. Det är inte slumpen
som avgör vilken reklam jag har på min
Facebooksida, det är ju någon som har
programmerat Googles sökmotor så att
reklamen ska optimeras för just mig. Men
innan jag förstår det så måste jag förstå
att det går att styra programmen, att man
med kodning själv kan ta kommandot.
OM AV-MEDIA KRONOBERG
Mediecentralen AV-Media Kronoberg är skattefinansierad av länets åtta kommuner. Kommunala skolor har tillgång till länslicenser och en mediekatalog via SLI.SE samt vissa event. Varje
kommun har fått sex Bee-bots, en inspirationsföreläsning och en kurs i programmering.
klipp ut och spara tipsen från sli
vår 2016 #DIGITALAINTRYCK 7
Högstadieelever på Johannebergsskolan i Göteborg spelar Future Happiness Challenge för att lära sig om hur vår livsstil påverkar klimatet.
Spela för lycka
och klimatkoll
Går det att ställa om till ett hållbart samhälle och vara lika
lycklig? Ja är svaret i en internationell klimatrapport. Nu har
samma frågeställning blivit utgångspunkten för ett klimatspel som lanseras för skolan.
FUTURE HAPPINESS CHALLENGE handlar om stora och viktiga vägval som
vårt samhälle står inför – och vars
utgång kan avgöra jordens framtid.
– När man talar om klimatomställning handlar det ofta om att vi
måste ge upp allt bra för att kunna
rädda jorden. Spelarna får undersöka om det verkligen stämmer,
säger Carolina Dahlberg på Pedagogiskt Centrum, som driver projektet finansierat av Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad.
Hon berättar att slutsatsen i
Mistra Urban Futures internationella rapport Klimatomställning
Göteborg är att även om människan
vid klimatomställning behöver ge
upp en del populära beteenden, till
exempel en del långflygningar och
bilkörande, så gör andra förändrade mönster att lyckan ökar.
Resultatet är att mängden
lycka blir ungefär lika stor vid en
klimatomställning.
Future Happiness Challenge påminner om spelet Sims. Vinner gör
den spelare som får den lyckligaste
figuren genom rätt val i spelet, val
som i sin tur påverkar andra deltagares lyckonivåer.
Spelet är tänkt att fungera som
en utgångspunkt för klassrumsdiskussioner om normer, ekonomi,
livsstil och vad som egentligen gör
att vi mår bra. Det är på engelska för
att kunna spridas globalt.
– Spelet är öppet och gratis och
vi sprider det till skolor, politiker
och andra berörda. Målgruppen
är ursprungligen gymnasieelever
eftersom klimatomställningen
kommer att påverka hela deras yrkesliv, säger Carolina Dahlberg och
tillägger att det även passar yngre
som har spelvana och är kunniga i
engelska.
Spelet finns på
pedagogisktcentrum.se/fhc.
26 APRIL
Surfplattor extra bra
för flerspråkiga
Flerspråkiga förskolebarn
kan med hjälp av surfplattor
höra böcker på sitt andra modersmål, använda pedagogiska appar och kommunicera med barn på andra
förskolor via nätet.
– Aktivt arbete med
pekplattor inom förskolan är bra för kommunikationen för alla barn, särskilt de
yngre som inte har lärt sig att tala och
läsa. För barn som inte har svenska som
modersmål kan plattorna vara extra viktiga, eftersom de har svårt att få hjälp av
svenskspråkig personal, säger forskaren
Petra Petersen om sin färska licentiatavhandling vid Uppsala universitet.
FÖRSTÅ SAMHÄLLET
MED STATISTIK
26 till 28 april är det
dags för SETT 2016
på Kistamässan i
Stockholm, Skandinaviens största
mässa för modernt
lärande.
Verktyget finns på sverigeisiffror.scb.se.
Tips! Det är gratis att
delta i Kodcentrums
kodstugor på tio
orter. Där lär yrkesverksamma och studerande volontärer ut
programmering till barn
och undgdomar.
Se kodcentrum.se.
FOTO: MARIA UHR
8 #DIGITALAINTRYCK vår 2016
”Sverige i siffror” från SCB är ett relativt
nytt statistikverktyg som ska underlätta
undervisningen och hjälpa elever att förstå
samhället, bygga argument i diskussioner
samt granska uttalanden och myter om
Sverige och svenskarna.
– Det är en spännande satsning som vi
kommer att ha nytta av i undervisningen,
säger Johan Ceder, ordförande för Föreningen lärare i samhällskunskap.
Statistiken utgår från kursplanen i samhällskunskap i grundskolan och gymnasiet
och det finns lärarhandledningar. Eleverna
ska själva kunna leta fakta, söka sammanhang och reflektera med hjälp av statistiken
som presenteras visuellt och interaktivt.
62%
av 12-15-åringarna använder Snapchat
dagligen och flickorna använder det mest.
KÄLLA: SVENSKARNA OCH INTERNET 2015.
AVSLÖJA
NÄTMYTER!
Utgå från journalisten Jack Werners frågor för att avslöja falska
historier som sprids på nätet.
Svarar du ja på minst en fråga
nedan – hitta ytterligare en trovärdig källa innan du delar.
Klassikertips!
Att dela ut datorer och sedan
undervisa som man alltid har gjort
är bortkastade pengar.
HÅKAN FLEISCHER, FIL DOKTOR I PEDAGOGIK. KÄLLA: FORSKNING.SE
1. Vad har personen eller källan
för motiv att sprida historien,
kan det innebära att personen
ljuger eller har fel?
2. Framkommer det inte riktigt i storyn var händelsen
ägt rum, eller är artikeln
gammal?
3. Saknas referenser till namn,
fysiska platser eller en
bestämd tidpunkt i storyn?
4. Är storyn som gjord för att
twittra eller facebooka?
Här är några
felaktiga historier
som cirkulerat:
• Att poliserna som hittade
3-åriga Alan Kurdi på stranden
flyttade på den döde pojkens
kropp för att få bättre bilder –
men det stämmer inte.
• Efter terrorattackerna i Pa-
ris har flera falska uppgifter
florerat, exempelvis att en
grupp pakistanier i London firade attentaten och att Donald
Trump twittrade om Frankrikes
vapenlagar.
• Programledaren Gina Dirawi,
aktuell i Melodifestivalen och
som julvärd, har inte skrivit "heja
terrorismen" på sin blogg. Det
är ett av flera vinklade eller felaktiga påståenden i en bild som
sprids.
Nya verktyg lyfter
NO-undervisningen
Realtidsmätningar av fysikaliska förlopp och 3D-visualisering
är två möjligheter att levandegöra NO-undervisningen.
AV-Media i Kalmar vill inspirera genom att låna ut utrustning.
– ATT MÄTA VAD SOM händer i realtid med digital mätutrustning ger en
annan utgångspunkt för elevernas tänkande. De måste försöka förstå
vad som händer och sätta ord på det. Det kan till exempel vara att man
mäter hur syreproduktionen hos en växt förändras när det är dag eller
natt, säger Johan Engdahl, verksamhetschef och IKT-pedagog.
Mätutrustningen kan användas för exempelvis undervisning i mekanik, kemi, kroppen, el, ljud och ljus. Varje utrustningspaket som
lånas ut är anpassat till något område och det kompletteras med en
manual, filmer som visar lämpliga experiment och en lärarhandledning. För att kunna jobba med digital mätning behöver eleverna kunna
förstå lite mer komplicerade diagram, vilket gör att materialet huvudsakligen riktas till högstadiet och gymnasiet.
AV-Media i Kalmar har även köpt in ”The 3D Classroom”, ett visuellt
verktyg som kan ge eleverna bättre kunskap se hur exempelvis jordskorpan ser ut, hur hjärtats klaffar fungerar eller om planeterna i solsystemet med hjälp av kameraåkningar i 3D-miljöer.
– Syftet med mätutrustningen är att visualisera verkliga processer
och vad som händer, medan 3D Classroom handlar om att visa hur
saker ser ut. Det är två sidor som hänger ihop, säger Johan Engdahl.
En rad klassiker finns som både
e-bok i Läshörnan och som
ljudbok på SLI Play. Dessutom
på både svenska och engelska.
Här är ett axplock.
1. H
eart of darkness
av Joseph Conrad.
2. W
uthering Heights
av Emily Brontë.
3. A
Christmas
Carol av Charles
Dickens.
4. J ane Eyre av
Charlotte Brontë.
5. T
he Great Gatsby av F. Scott
Fitzgerald.
6. S
ense and sensibility av
Jane Austen.
7. T
he Hound of the
Baskervilles av
Arthur Conan Doyle.
8. Adventures of Huckleberry
Finn av Mark Twain.
9. T
he Metamorphosis av Franz
Kafka.
10. R
omeo and Juliet av William
Shakespeare.
Facebook fortfarande störst
I alla åldersgrupper
över 16 år är Facebook det populäraste sociala nätverket följt av Instagram, som raketökar i alla
åldrar. Bland 16-25-åringarna
kommer Snapchat på tredje
plats, medan LinkedIn är nummer tre i alla andra åldersgrupper. Twitter kommer sedan på
fjärde plats i alla grupper.
KÄLLA: SVENSKARNA OCH INTERNET 2015.
Tips! Glöm inte att kika in på
edcamp.se. Där står det om kommande knytkonferenser då lärare
möts och diskuterar nya metoder
för undervisningen.
vår 2016 #DIGITALAINTRYCK 9
y.
la
P
I
L
S
n
å
fr
s
p
ti
ilm
F
!
y
a
Gör din egen Grej of the d
din
och innehållsförslag till
Här är lite inspiration
om" om
ut
min
”1
ien
ser
n
frå
Grej of the day. Utgå
ia.
i, ekonomi eller histor
exempelvis astronom
första
beskriver till exempel
Serien ”Tidsmaskinen”
.
gen
nin
änd
tv-s
r första
datorn, räknestickan elle
nkt.
spu
ång
utg
som
lag
Använd något ins
Serien ”Underverk i
världen” om kända och
mindre kända platser
kan också användas.
Grej of the day
–från idé till rörelse
Mikroföreläsningar – med makroeffekt. Det har mellanstadieläraren
Micke Hermansson fått uppleva med sin "Grej of the day".
TEXT SOFIA STRIDSMAN
NÄSTA ÅR HAR Micke Hermansson, som
undervisar på Västangårdsskolan i
Umeå, varit lärare i 30 år. Under sina
år i skolans värld har han alltid försökt förnya undervisningen och hitta
saker "som gör att det händer något i
klassrummet".
2009 började han med mikroföreläsningar för sina elever. Efter bara några
dagar märkte han att eleverna var överförtjusta i att lära sig om personer och
händelser som inte nödvändigtvis hängde ihop med övrig undervisning, men
som var allmänbildande och vidgade
10 #DIGITALAINTRYCK vår 2016
vyerna. Micke valde att kalla de max tio
minuter långa föreläsningarna för "Grej
of the day", GOTD.
– Jag försökte sprida det lite smått
till andra lärare, men
många trodde att
det inte skulle
funka för dem.
För ett år sedan
vågade fler prova och sedan
dess har det
gått fort. I dag är
vi 26 000 lärare
som gör detta på ett eller annat sätt,
med extremt goda resultat, säger Micke
Hermansson.
I januari kom hans bok om GOTD, han
har utsetts till årets lärare och i höstas
representerade han Sverige i den stora
EU-finalen för TEDx Ideas from Europe,
Det finns ingen forskning på
mikroföreläsningarna men
jag har märkt att eleverna blir
nyfikna, kopplar ihop nutid och
dåtid, ser samband och kan
börja analysera. MICKE HERMANSSON
Mikroföreläsning
steg för steg
serien
en mikroföreläsning är
Annan inspiration för
luta
Avs
er.
son
per
a
isk
tor
his
”Historiepolisen” om
r personens namn.
löja
avs
de
an
inn
cis
filmen pre
Micke Hermansson lägger upp sina mikroföreläsningar som en
"fyrstegsraket":
1. Dagen före får eleverna en ledtråd som ska väcka deras nyfikenhet.
2. När det är dags för föreläsningen återknyter Micke till ledtråden.
Vad fick de för tankar av den?
3. Själva mikrolektionen består av en faktafas – när, var, hur, varför –
och en kuriosafas.
– Det ska finnas något kul att hänga upp det på, säger Micke
Hermansson.
Han utformar sina föreläsningar som powerpoint-presentationer,
med korta ledord.
– Bildstödet är extremt viktigt. En del barn minns mycket bättre tack
vare det, säger han.
4. Återkoppling. Med quiz och repetitioner återkommer Micke Hermansson till tidigare föreläsningar.
– Eleverna bör också återberätta föreläsningen för någon vuxen
på kvällen. Fem minuter räcker, men det gör att kunskaperna fastnar
bättre. Det blir också ett bra snack hemma om skolan och det har jag
saknat tidigare. Nu vet föräldrarna vad barnen gör – tidigare har det
ofta varit "att de inte lär sig något".
Serien ”All rätt i världen” om barnkonventionen är ett bra underlag
för att skapa en Grej of the day.
en tävling för digitala entreprenörer som jobbar för att lösa
samhällsutmaningar.
popularitet bara växer tror Micke
har att göra med att det finns ett stort sug efter kunskap.
Han berättar hur uppslukade hans egna elever blir när han
berättar om Stockholms blodbad, Rosa Parks eller Raoul
Wallenberg.
– Jag försöker välja något som finns inom läroplanen, men
däremot tänker jag inte "årskurs fyra – då får jag inte prata
om andra världskriget". Vi kan visst prata om Hiroshima,
eller Auschwitz, men det är min uppgift att hålla det på rätt
nivå, säger han och fortsätter:
– Det finns ingen forskning på mikroföreläsningarna men
jag har märkt att eleverna blir nyfikna, kopplar ihop nutid
och dåtid, ser samband och kan börja analysera. Det är väldigt läckert att väva kunskapsvävar av alla dessa kunskapstrådar.
ATT MIKROFÖRELÄSNINGARNAS
Så hittar du innehåll
• Micke Hermansson har byggt upp en
egen samling med böcker av typen
"korta fakta om".
– NE och Wikipedia funkar också,
men jag har massvis med roliga
böcker hemma som bygger på kul
och kort fakta. För en mikroföreläsning behöver du inte en hel
bok om Taj Mahal – en eller två sidor
räcker, säger han.
• I januari kommer Hermanssons bok
"Grej of the day" ut, liksom ett tillhörande digitalt läromedel.
•P
å SLI Play finns filmer och serier
som kan utgöra en del i en mikroföreläsning, se några exempel ovan.
vår 2016 #DIGITALAINTRYCK 11
TIPS! DIGITALA VERKTYG
MOT MOBBNING
Appen Speak Up: gospeakup.com/se
Enable Hackathon: enable.eun.org/hackathon
Finska antimobbningsmodellen Kiva:
kivaprogram.net
ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日
ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日
12 #DIGITALAINTRYCK vår 2016
Digitala verktyg
– I KAMPEN MOT MOBBNING
En app för att anmäla kränkningar, skadegörelse eller trakasserier på nätet.
Det är en del i Drottning Blankas gymnasieskolas framgångsrika arbete för
att förebygga mobbning.
– I dag händer mer bakom skärmarna än på skolgården, säger rektor
Norma Aznar.TEXT SOFIA STRIDSMAN FOTO MARKUS MARCETIC
mot lektionen med böcker och mobiler i händerna. I övrigt är det
lugnt i korridorerna på Drottning Blankas gymnasieskola
nära Globen i södra Stockholm den här förmiddagen.
Norma Aznar är sedan 2013
rektor för skolan, som har 300
elever på fyra olika gymnasieprogram. Hon säger att det
för henne, som skolledare, är
viktigt att ha en tydlig bild
om vad som händer på skolan. När hon blev tipsad av en
lärare om appen Speak Up var
hon inte sen att nappa, och
skolan blev den första i Sverige att använda mobilappen
mot mobbning.
Alla elever får ladda hem
appen gratis och kan, i eget
namn eller anonymt, rapportera om allt från klotter,
NÅGRA ELEVER SKYNDAR
droger, våld och mobbning
till oro för skolkamrater. Händelserna skickas till berörda
mentorer och till Norma
Aznar.
– Vi skaffade inte appen på
grund av att vi hade mycket
problem, utan för att ha ett
bra verktyg. Vad gäller Speak
Up är det heller inte bara nätmobbning vi hade i åtanke,
utan alla tråkiga grejer som
kan hända i en tonårings liv;
skadegörelse, självskadebeteende, ”sexting” (meddelanden
med sexuellt innehåll), alkohol och annat, säger hon.
CAMILLA LINNÉR NILSSON under-
visar i historia på Drottning
Blankas gymnasieskola. Hon
säger att skolan är så liten att
vuxna och ungdomar känner
varandra väl. Eleverna söker i
hög grad upp henne om det är
något som oroar dem, upplever hon.
– Atmosfären är väldigt
öppen och det är inte någon
hård eller kaxig attityd. Men
det är bra att appen finns –
den är enkel att använda och
det är bra att det går att vara
anonym, om det är någon som
inte vågar säga något direkt
till dig.
FÖRSTAÅRSELEVERNA Alva Thysell,
Philip Olsson, Nikola Milosevic, Thereze Almkvist och
Simon Sandkvist menar att
tongångarna på nätet elever
emellan var hårdare i högstadiet. Samtidigt känner samtliga av dem någon som blivit
utsatt för mobbning eller fått
oönskade bilder publicerade
på internet.
リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金 ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金
リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金 ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金
vår 2016 #DIGITALAINTRYCK 13
Empatin försvinner
om man sitter bakom
en skärm och skriver
hemska saker och inte
ser hur mottagaren
NORMA AZNAR
reagerar. – Om någon lägger ut bilder finns de alltid kvar där.
Sunt förnuft borde gälla både
i verkligheten och på nätet,
men det finns en stor skara
som kan hata på nätet utan
att riskera att åka dit. Många
tycker inte ens att det är värt
att göra en anmälan, eftersom
det ändå bara läggs ner, säger
Philip Olsson.
INGEN AV DESSA elever har ännu
använt appen för att rapportera om mobbning eller
annat. Rektor Norma Aznar
bekräftar att antalet inkomna
anmälningar än så länge är
få, men säger att hon inte
vet om det beror på att
problemen på skolan är
få eller på att appen ännu
är ny för många elever.
Hon konstaterar samtidigt att eleverna ständigt är
ute på nätet och att sociala
medier är en stor del av deras
liv. Det gör skolans arbete för
att stävja nätmobbning extra
viktigt, menar hon.
– Empatin försvinner om
man sitter bakom en skärm
och skriver hemska saker och
inte ser hur mottagaren reagerar. Jag känner starkt att
vi måste visa att detta inte är
okej. Mobbning är inte mindre
smärtsamt för att det sker på
Instagram.
14 #DIGITALAINTRYCK vår 2016
Eleverna Nikola Milosevic, Simon Sandkvist, Thereze Almkvist, Alva
Thysell och Philip Olsson tillsammans med rektor Norma Aznar i mitten.
Rektor Norma Aznar och läraren Camilla Linnér Nilsson jobbar mot mobbing.
SÅ KAN SKOLAN ARBETA MOT NÄTHAT
Johnny Lindqvist är expert på ungdomskommunikation och projekt ledare för No Hate
Speech Movement. Här är hans tips för att förebygga
nätkränkningar i skolan.
VAR INTRESSERAD. Visa intresse
för ungdomarnas sociala medier
och prata om det positiva i deras
digitala liv – inte bara det negativa.
VAR DÄR. Var aktiv i kanalerna för
sociala medier, i den mån du orkar.
Du behöver inte ha jättekoll på alla
sociala medier, eftersom trender
förändras fort. Se hellre till att
känna till lite om alla.
STÄRK ELEVERNA. Jobba med att
stärka elevernas trygga platser på
nätet – precis som man gör då man
pratar om mobbning i det analoga
livet.
UPPMANA TILL ANMÄLAN. Klargör för eleverna att de kan moderera sina sociala medier hårt – och
anmäla när det behövs.
LAG OCH RÄTT. Lär er om det juridiska på nätet och vilka skyldigheter och rättigheter ni har. På
No Hate Speech Movement (ett
initiativ från Europarådet som
drivs av Statens medieråd på uppdrag av regeringen) finns en podserie som handlar om lag och rätt.
GRUNDLÄGGANDE FÖRSTÅELSE. Utse en person i lärarlaget som
ansvarar för att ha koll på vilka
sociala medier som gäller, hur de
används och hur man anmäler.
Sprid information i form av en
lathund via intranätet eller ha
genomgångar då och då.
TEXT MÅRTEN FÄRLIN
Forskare bakom
dataspel mot mobbning
Över 90 procent av skolorna i Finland är med i antimobbningsprogrammet Kiva. I Kiva ingår ett dataspel, som forskare vid universitetet i Åbo varit med och tagit fram.
– Spelet hjälper barnen att utvärdera sitt agerande i den verkliga
ärlden, säger psykologiprofessor Christina Salmivalli. TEXT SOFIA STRIDSMAN
VID UNIVERSITETET i
Åbo har forskning om
– Dataspelet är kopplat till innehålmobbning bedrivits ända sedan 1980let på lektionerna och hjälper barnen att
talet. När det finska utbildningsdeparteförstå det som diskuterats. När de har
mentet såg behov av ett nationellt handhaft en viss lektion kan läraren aktivera
lingsprogram för att förebygga och minsden del av spelet som handlar om samma
ka mobbning i skolan vände de sig dit.
tema. Eleverna kan testa vad de har lärt
2009 var Kiva redo att tas i bruk
sig under lektionerna och kan göra praktiska övningar i en virpå finska skolor. Programmet erbjuder
tuell värld, säger hon.
Inget förebyggande
evidensbaserade lösEleverna skapar egna
arbete kan förhindra all karaktärer, som hamningar mot mobbning, med en grundmobbning, så det måste nar i olika situationer i
tanke om att åskådarna
klassrum, matsal eller
finnas en procedur att
har en avgörande roll i
korridoren. Genom att
följa när det väl upp­
mobbningsprocesser.
föra musen över andra
– När mobbning upptäcks. CHRISTINA SALMIVALLI karaktärer kan de se vad
täcks finns ett så kallat
de tänker.
Kiva-team på varje skola
– Man får också feedback i slutet av spelet, som att "flera följsom är med i programmet. Teamet kan
de ditt exempel och agerade likadant".
bestå av lärare, skolsköterskor, kuratorer
eller skolpsykologer och de har tydliga
ELEVERNA PÅ DE anslutna Kiva-skolorna får
riktlinjer kring hur de ska agera. Inget
varje år fylla i en utvärdering. Forskarna
förebyggande arbete kan förhindra all
i Åbo kan se att antalet elever som säger
mobbning, så det måste finnas en procedur att följa när det väl upptäcks, säger
sig ha blivit mobbade sjunkit under de
Christina Salmivalli, professor i psykosex åren Kiva funnits, liksom de som
logi vid universitetet i Åbo och verksamsäger att de utsatt andra för mobbning.
hetsansvarig ledare för Kiva.
– Det är en väldigt tydlig trend. Bara
I programmet ingår återkommande
det att eleverna vet att deras skola är med
åldersanpassade "Kiva-lektioner", där
i Kiva ökar tryggheten och trivseln, säger
saker som mänskliga relationer och
Christina Salmivalli.
gruppsammanhang tas upp.
Varje år spelar omkring 100 000 finska
I programmet ingår även ett dataspel.
elever Kiva-dataspelet.
SLI-tips!
Mer om mobbning
i SLI Play
LÄRLABBET
Lärare och skolledare möts för att
diskutera frågor och dilemman inom
skolans värld. I sex av fjolårets avsnitt
behandlas mobbning.
DET HANDLAR OM DIG
Hur kan individer som var och en är
schysta göra fruktansvärda saker
mot andra i grupp? Fyra program för
gymnasiet med lärarhandledning.
STÅ UPP FÖR DE TYSTA
Lennart Bångs gripande kortfilm
om vikten av att våga säga ifrån när
någon behandlas illa.
klipp ut och spara tipsen från sli
vår 2016 #DIGITALAINTRYCK 15
”Världen är
vårt kollegium”
Lärare är inte längre begränsade till kollegiet på den egna arbetsplatsen. I stället
är möjligheterna till inspiration och kunskapsutbyte i princip oändliga. Tack vare
TEXT ÅSA LARSSON
engagemanget i sociala medier. DET TWITTRAS, BLOGGAS och
skrivs Facebooksinlägg som aldrig förr inom lärarkåren. Pedagogen Ann-Marie Körling myntade för ett par
år sedan begreppet ”det utvidgade kollegiet”
för att beskriva det forum lärare kan bli en del
av genom sociala medier. För den som
vill ha tips om en pedagogisk matteapp eller diskutera lärarlegitimationsreformen är möjligheterna
betydligt fler än när den fysiska
arbetsplatsen satte ramarna.
– Som lärarkår är vi lika starka som vår gemensamma kompetens och erfarenhet. Det finns
enorma fördelar om vi utnyttjar
det i ett bredare perspektiv. Vi kan
hitta kollegor i hela Sverige, ja i hela
världen – utifrån ett gemensamt intresse, säger Janna Scheele, utvecklingsledare på
barn- och utbildningsförvaltningen Östersund och lärare.
Hon ser många poänger med att utvidga sitt
kollegium med hjälp av sociala medier.
– Lättillgängligheten är det jag tänker på
först. Jag kan slänga ut en fråga på Twitter
i stunden och behöver inte invänta nästa
arbetslagsmöte.
Den obegränsade tillgången till inspiration,
idéer och kontaktnät som nätet erbjuder
är en annan fördel.
– Man behöver inte uppfinna
hjulet själv varenda gång och jag
tror att det bidrar till att stärka
likvärdigheten.
MEN, TILLÄGGER Janna Scheele,
eftersom informationsflödet
är obegränsat behövs strategier
för att inte drunkna. Det kan vara
smart att bara engagera sig i frågor
man verkligen tycker är intressanta.
– Jag har själv fått tänka om för att inte
bli dränkt, både vad gäller information och
diskussioner som man blir engagerad i. Det
är klokt att tänka till redan innan du sätter
igång.
SÅ KOMMER DU IGÅNG
• Fundera på vad du vill ha ut av de
sociala medierna – om du vill få tips
och/eller vara interaktiv med andra.
• Bestäm hur aktiv du vill vara.
• Ta en sak i taget – börja med de
16 #DIGITALAINTRYCK vår 2016
forum som du är bekväm med.
• Drunkna inte i informationsflödet
– ha en strategi för att begränsa
informationen. Välj de bloggar, forum, twitterkonton och hashtags
som fyller en funktion för dig.
• Exempel på twitterskolor som
hjälper nybörjaren igång finns
här: pedagog.ostersund.se/
wordpress/?p=541
Som lärarkår är vi
lika starka som vår
gemensamma
kompetens och
erfarenhet. Det finns
enorma fördelar om
vi utnyttjar det i ett
bredare perspektiv.
JANNA SCHEELE
BLOGGAR
Bloggar som rör skolan
drivs av lärare, skolor,
forskare, myndigheter,
politiker och skoldebattörer. Varför inte starta en
egen blogg om dina hjärtefrågor?
Bloggtips! korlingsord.se
(Ann-Marie Körlings blogg),
annakaya.se (Anna Kaya
om nyanländas lärande),
eduminttu.blogspot.se
(Fröken M:s lärarblogg,
lärare i Finland som bloggar
om sin vardag), thebig6.se
(Lotta Bolin på Årstaskolan,
Stockholm om The Big five
och förmågorna).
SLI COMMUNITY
En alldeles ny kommunikationsplattform för dig som
har ett konto på SLI.SE. Här
kan du dela material och
idéer med kollegor och
elever. Läs mer på SLI.SE.
Här finns det
utvidgade kollegiet
LEKTION.SE
Plattform där lärare delar
med sig av färdiga lektionskoncept.
FACEBOOK
Gå med i grupper vars
medlemmar är intresserade av samma saker
som du.
Tips! Skollyftet, Flippa klassrummet, Bedömning för
lärande, The Big Five.
INSTAGRAM
TWITTER
Följ andra som delar
med sig om skolan eller
var själv aktiv genom att
dela material och diskutera skolfrågor. Använd
hashtags som #skolan och
#skollyft för att nå andra
som vill diskutera.
GOOGLE+
Påminner om Facebook och innehåller
grupper där lärare diskuterar olika ämnen. Kräver att
man har ett Googlekonto.
Lärare delar med sig
av bilder från klassrum
och skolmiljöer för att ge
inblick i skolans arbete.
Tips! ”För det vidare”
– Lärarförbundets Instagramkonto där en ny lärarstudent varje vecka skriver
och lägger ut bilder från sin
vardag.
vår 2016 #DIGITALAINTRYCK 17
KLIPP UT OCH SPARA
K AR
SÅ FOUMNMUNITY
Förenkla
och spara tid
S LI C
Du som har ett konto på SLI.SE har också tillgång till nya
Community – en plattform för att enkelt dela digitalt material med dina elever och kollegor. Gå in och testa på en
TEXT ÅSA LARSSON
gång. Här finns en enkel guide.
Så gör du – steg för steg
1. KOM IGÅNG!
• Logga in på SLI.se.
• Klicka på Community.
• Godkänn användarvillkoren.
• Du är inne!
2. GÖR DIN EGEN SIDA
• Presentera dig med omslagsbild och avatar.
• Du kommer till din sida genom att klicka på ditt namn/din avatar.
• Klicka på ”Redigera profil” om du vill ändra/lägga till något.
• Klicka på "Lägg till omslag" på din sida för att lägga till omslagsbild.
3. HITTA OCH LÄGG TILL VÄNNER
• Klicka på medlemmar i menyn – sök efter medlemmens namn i ett visst
landskap.
• Klicka på personens namn/besök personens sida och klicka på ”lägg till
som vän".
• Vänner kan organiseras i listor.
• Välj menyvalet "Vänner", klicka på "Lägg till lista" och ge listan ett namn.
18 #DIGITALAINTRYCK vår 2016
4. SKAPA PRIVATA GRUPPER –
FÖR DIG OCH ELEVERNA
• Klicka på "Grupper".
• Klicka på "Skapa grupp".
• Välj ”Stängd grupp”- döp gruppen –
klicka på ”Kom igång”.
• Tips: Ge gruppen ett unikt namn så
att den är lätt för eleverna att hitta.
• Nu befinner du dig i gruppens inställningar – ange "Detaljer" och "Information". Du kan också ladda upp ett "Foto".
• Klicka vidare till "Behörigheter" – ett viktigt steg när du skapar en
grupp.
FÖRSTASIDAN
”HÄNDELSER”
• Det första du kommer till när
du går in på Community är
”Händelser”.
• Här ser du aktiviteten i de grupper du är medlem i, samt vad
vänner gjort.
• Skriv en "status" – alla dina vänner ser den.
Hallå där
Måns Larsson
Vad är Community?
– Vi vill erbjuda
en plattform där
lärare och elever
enkelt kan dela
digitalt material
som är skyddat
bakom SLI-inloggen, som en film, en
e-bok i Läshörnan eller
en Pedagogisk Planering i SLI Plus.
Lärare och elever kan kommunicera
med varandra genom att vara med
i olika grupper. Man kan också dela
externa resurser som webbsidor, dokument och Youtube-klipp.
– Framför allt vill vi att tjänsten ska
förenkla för lärare och elever. Om
eleven ändå har SLI-inlogg för att ta
del av en film, så vill vi att man ska
Framförallt vill vi att
tjänsten ska förenkla för
lärare och elever. Om
eleven ändå har SLIinlogg för att ta del av
en film, så vill vi att
man ska kunna
dela och ha
diskussionen
här också.
• Här bestämmer du vem som får behörighet till gruppen och vem som
får göra vad.
• Allt går att ändra i efterhand via "Inställningar/Hantera".
5. DELA MATERIAL I GRUPPEN
• Du kan länka till vad som helst - en
film i SLI Play, en e-bok från Läshörnan, en Pedagogisk Planering
från SLI Plus eller externt digitalt
material.
• Medlemmar i gruppen får nu upp
i sina händelser att du har gjort
inlägget.
TÄNK PÅ!
När dina elever går med
i Community får de
användarvillkor som
fokuserar på upphovsrätt
och hur man uppträder
mot andra. Passa på att
diskutera dessa frågor
i klassen innan ni börjar
använda Community.
kunna dela och ha diskussionen här
också, för att slippa hålla rätt på en
mängd olika plattformar.
Lärare och elever blir automatiskt
medlemmar i en grupp som heter
samma sak som den egna skolan för
att man enkelt ska hitta varandra.
– Och en bildlärare, till exempel, blir
automatiskt medlem i två grupper. En
för bildlärare kopplad till den mediecentral man tillhör och en för hela
Sverige. Sen kan du skapa hur många
grupper du vill, med elever och kollegor, och de automatiska grupperna
kan du plocka bort.
vår 2016 #DIGITALAINTRYCK 19
B-post
Fler tips från tidningen
På sli.se/digitalaintryck finns länkar
och tips utifrån innehållet. Där finns
även våra kontaktuppgifter om du vill
beställa fler magasin eller om vi skickat
till fel adress. QR-koden leder till SLI.SE.
#DIGITALAINTRYCK vår 2016
SLI AB, Box 103
592 22 Vadstena
På gång
Full fart på SLI.SE
Under 2015 har nära 800 000 unika användare
tittat på nära 4 miljoner filmer på SLI Play, läst
digitala böcker i Läshörnan och använt verktyg och
projekt i SLI Plus. Fjolåret resulterade i totalt över
60 miljoner sidvisningar på SLI.SE.
Smidigare strömning av filmer
Under vårterminen 2016 övergår SLI.SE till så
kallad ”adaptive streaming”. Då anpassas filmkvaliteten efter kapaciteten hos mottagarens
anslutning, vilket ger en bättre uppspelning.
Bättre med samma belastning
SLI kan numera erbjuda lokala cache-servrar som
placeras i kommunens nät för att ge användarna
bättre kvalitet utan att kommunens internetförbindelse belastas ytterligare.
Har du SLI.SE?
Din skola kanske redan har tillgång till SLI.SE utan
att du vet om det. Det är en digital tjänst som
erbjuder filmer, ljud och e-böcker för undervisningen via dator, surfplatta eller mobil. Kontakta
din mediecentral för inloggningsuppgifter.
På sli.se/mediecentraler hittar du kontaktinformation till mediecentraler som använder SLI.SE.
Kontakta oss
Har du frågor, funderingar, önskemål eller kanske
vill beställa fler exemplar av Digitala intryck?
Våra kontaktuppgifter finns på:
sli.se/foretaget/om-oss.
Nästa nummer kommer ut i
september 2016
FOTO: EMIL MALMBORG
WWW.SLI.SE